win-win återvinn!

Idag har jag återvunnit. Glas och kartong har jag varit och slängt. Jag känner mig alltid så himla duktig när jag gör sånt. Duktig och vuxen. Å så gillar jag när det försvinner skräp från mitt hem. Det känns rent, på nåt sätt.

Tvättar gör jag också. Det känns också rent.

Sen ska jag ut på långpromenad med mamma. Fråga mig inte vart min energi kommer ifrån för jag har faktiskt ingen aning, det går bara bra nu!

Rastlös?

Eftersom CSN, E.ON, VETERINÄREN OCH RADIOTJÄNST vill ha pengar från mig i samma månad den här gången så blir det ingen ridning för mig ikväll, det ska gudarna veta.
Istället går jag på step-up här i Silverdalen. Kostar gratis tre gånger och jag kommer säkert inte gå mer än det eftersom onsdagar är min ridardag.

Jag tog bort två av mina jackor vid min rensning..först la jag fram tre men när jag vek ihop en av dom å la ner den i kartongen sa jag för mig själv att "Nääe..jag kan bara inte!". Faktum är att jag kanske har använt den jackan 3 gånger, och jag köpte den i Spanien år 2007 eller 2008. Bra Elin! Jag ser den som ett minne, eller så. Jag vet inte.

Jag gillar inte riktigt att det börjar bli så kallt nu. Då är det risk för snö. Snö är risk för halka. Halka är risk för diket. Blir svettiga mornar på väg till jobbet framöver. Dom brukar inte direkt prioritera vägen ut till mitt jobb. Jag vill inte möta plogbilen heller, det är min största skräck på småvägar. I bilen är jag rädd för plogbilen, på hästen var jag rädd för mjölkbilen eftersom det va hennes värsta och inte alla gånger kunde man ju försvinna från vägen lika smidigt som man borde ha gjort.

Nu skriver jag bara för att jag är rastlös. Jag behöver inte ens städa lixom. Kanske bakom spisen och under badkaret, det är ett tag sen sist.

Äsch. Hej då!

Ett halvt år utan häst!

Idag för exakt ett halvår sen dog min häst. Tiden går fort.

Jag överväger om jag ska rensa bland mina jackor idag, jag har lite tid över. Men jag vet inte riktigt..jag gillar ju jackor. Som mest har jag haft 33 stycken samtidigt. Man behöver en jacka för alla tillfällen, som jag brukar säga.

Jag återkommer!

Svinviktig dag!

Idag har jag gjort rätt mycket, för å va måndag.
Jag har:

* Jobbat. Svinviktigt så man får råd å äta mat.
* Kastrerat min katt. Svinviktigt så hon slutar skrika och inte kan få barn.
* Bytt lampa på bilen. Svinviktigt så jag slipper böter.
* Skaffat mekonomenkort. Svinviktigt tyckte han som jobbade där så jag får rabatt.
* Varit ute å sprungit. Uppenbarligen svinviktigt eftersom jag höll på å kräks.
* Betalat till csn. Svinviktigt eftersom min utbildning var fantastiskt rolig.

Ja det var väl allt. Nu ska jag koka ägg och duscha. Svinviktigt.

SuperLM!

< - - Tada. Årets utklädnad. Mario & Lugi!

Det var en mycket lyckad maskerad, som alltid. Vi var 36 personer i en liten lägenhet och alla var utklädda. Annars är man ju inte välkommen. Jag fattar inte folk som inte gillar å klä ut sig, jag ser det som en chans å slippa va mig själv för ett tag.

Jag fick höra: "jag skulle kasta ut min tjej för dig. Du är bäst!" Äsch då, vet jag väl!

Sen fick jag höra: "Du ser så ledsen ut, vad är det nu för idiot du är kär i?!"

Luigi blir aldrig kär i nån, sånt där är slöseri med tid, som Håkan Hellström så vackert hade sagt det.



< -- Tada igen! Det fanns två till på festen! Då kunde jag släppa ut håret å bli Miss Luigi istället. Det var våra extraliv, kan man säga. Skönt å ha ett liv till godo när man ska ut på party, man vet aldrig vad som kan tänkas hända i en sån här orättvis och elak värld.

Yehaaa.

Jag överlevde gårdagens maskerad. Jag antar att många av er som hänger här redan har sett det på facebook. Ni andra får se bilder imorgon. Jag har inte tid nu, jag ska till min granne och äta småbaguetter. Jag glider runt överallt å får i mig föda idag. Jag har varit hos Jenny & Niklas å ätit tacos till och med. Vem behöver ha mat hemma när man kan äta hos andra? Inte jag.

Ikväll ska jag även ta katternas mat, eftersom den lilla ska sövas imorgon får hon inte äta och det drabbar ju tyvärr den andra också i det här fallet. Det här betyder att en katt kommer skrika och två katter kommer va galna eftersom dom inte har nån mat. Kul natt!

Men imorrn natt, då hoppas jag att all ordning är återställd. Mätta tysta katter och en sovande migsjälv.

Adios!

Jag fick sova hemma inatt i alla fall. DET SKA JAG KOMMA IHÅG. Kom fan inte till mig om ni behöver nåt nån gång..för det kommer jag totalt ignorera.

Well well, idag är det maskerad. Höstens höjdpunkt.

Och okej, jag fick sova inatt, hon skrek bara en gång. Men det kunde jag ju inte veta innan. Era snåla jävlar.

Hej då!

Hjälp en hemlös!

Om nån vill ha mig som inneboende inatt är det helt okej. Jag kan sova i en liten liten soffa för jag är inte så lång. Jag sover väldigt tyst. Så tyst att folk ibland undrar om jag ens lever. Det gör jag varenda gång hittills. Jag kan smyga ut imorrn när jag vaknar, det gör jag mellan 6 och 8 och ni behöver inte ens märka mig. Jag kommer inte ens kräva frukost!

Please? Jag kan inte sova hemma!

Min katt är galen efter en man och SKRIKER KONSTANT HELA DAGARNA OCH NÄTTERNA. På måndag ska jag till veterinären med henne och kastrera henne. Så går det, lixom.

Maskerad coming up!

< - - En gång va jag smurf. Det gick hem på krogen och allas högsta dröm va å få en smurf mellan lakanen. Tur att vi blå inte ligger med vita, det färgar lixom av sig.











< - - En gång va jag indian. Det va mest bara för det blev så akut å jag inte kunde komma på nåt annat.

< - - En gång va jag.. mörkhyad.

< - - En gång va jag blond. Inte på riktigt alltså, det skulle jag aldrig va frivilligt!

< - - En gång va jag från 80-talet. Det är jag ju faktiskt på riktigt, men inte ser jag ut sådär på vardagarna direkt.

Imorrn på maskeraden kommer jag va nåt helt annat. Men det får ni se på söndag, eller kanske måndag om jag inte är vid liv på söndag.

Bra att jag å Jenny åkte hem skittidigt från jobbet och tänkte att "vi tar det imorrn istället!". Ja för det blir ju säkert roligare en fredag när vi egnetligen kunde varit lediga? Dumhuvven.

Nu - äventyr med mamma!

Jävla skitdröm egentligen.

Inatt drömde jag att jag var ute och red i skogen. Hoppade över diken och bäckar och sånt där som man gör när man har en egen häst.
Det va supermysigt.
Sen vaknade jag.

Om exakt en vecka är det ett halvår sen den finaste hästen en människa har skådat försvann från mig.

Det är hemskt sorgligt fortfarande!

Eftersom Jenny går loss i sitt kök hemma i Vimmerby kan jag ju inte va sämre. Nu måste jag också torka ur alla skåp å rensa ur.

Jag kan ju inte komma till jobbet imorrn annars. Är hon duktig - måste jag va duktig!

Jag drar igång lite Jumper på spotify å kör igång.

Hej November, förresten!

(På bilden ser ni mig och Jenny på en fest nånstans)